Rubrik och chokladälskare
Igår blev det inag inlägg, Ronjas fel. Hon följde med mig hem efter skolan och vi tog en tur på stan där jag köpte lite nödvändigt, parfym och deo. Ronja köpte en tröja från Gina för bara 99 kronor, jättesnygg! Inne på Gina Tricot i jönköping har dom byggt om och det är väldigt mycket finare trevligare där nu än vad det var innan. Dansuppvisningen igår var bäst! Det blev bara Jag, Safa och Monika som dansade för Sabina och Sofia fick förhinder. Småbarnen älskade oss, trots de porriga rörelserna från Safa. Ronja och jag hade inte så mycket att göra på kvällen så vi gick en tur runt munksjön (5km) och sedan när vi var nästan hemma så gick vi in på ica och köpte choklad i mängder. Ja det var dåligt av oss men gott var det och nu sitter jag här och äter en del av chokladen, den mörka chokladen. Idag blir det en tråkig dag, väldigt tråkig dag faktist. Jag måste diska i köket, städa toaletten och framför allt mitt egna rum, suck, gillar inte vårat fula städschema. Men jag tycker synd om mamma som ska behöva jobba jättemycket och samtidigt hålla ordning på tre döttrar samtidigt som hon tar hand om lägenheten och håller den ren. Imorgon är det fredag och det ska bli himla skönt!! Nej nu måste jag komma igång med det viktiga.
Ha det folket.
Ps. Vi bestämde även sucktröjornas tryck idag och det blev inte det jag ville ha. Det blev en igelkott och något så står det "hårt och meningslöst
2000-2009"´
Jag hade hellre velat att det skulle stå "2006-2009" eftersom att det var de åren vi gick på rosenlund
Och på baksidan ska vi ha ett ölglas med öl i som vi ska skriva våra namn i
Jag vill också säga att om niorna har en avslutningsmiddag som alla säger så ska jag gå med Edvin. Vi diskuterade det idag och han sa massvis med saker så det nästan lät som om vi skulle gifta oss haha! (Det blir nog inte enligt planer, det blir säkert inte ens Edvin jag går med)
Rubrik och mamma nyttig
Ha det fint folket.
Rubrik och
Ha det folket.
ps. På söndag blir älsklingsStana (stanceek.blogg.se) 18 år!! :D Grattis älskling<33
Rubrik och mattelärare
Vaknade av att mamma knackade på dörren och frågade om jag skulle gå upp, självklart skulle jag det. Mobilens alarm hade ringt men att snooza är det bästa jag vet. Gick upp, fixade lite, och sen kom det till garderoben som är full med kläder men ingenting att ta på sig. Provade minst fyra olika saker och jag hade verkligen bestämt mig för att ha jeans på mig. Så till slut blev det en marinblåtröja över från hm, kände mig lagom tjock i den där tröjan. Jag måste köpa nya kläder! Men inte så lätt när man sparar nästan varenda inkomst till resan i sommar. Men när jag får min lön ska jag försökta hitta åtminstone två tröjor. Jag blev inte klar förens min buss skulle gå så jag tänkte att jag likaväl kunde ta nästa, och sen när den skulle komma så skulle så bestämde jag att ta nästa och till slut slutade det med att jag kom tio minuter innan matten hade slutat, bra Nellie. Susanne (matteläraren) frågade mig om jag missade bussen eller försov mig men då sa jag helt enkelt "jag orkade inte gå till skolan" då vred hon på huvudet så hon såg ut som en liten hundvalp och frågade tyst "är du lite vissen?"
Rubrik och äckliga bruna smarties
Ha det folket.
Ps. Radiant C som är en "daily skin booster gel cream" från herbalife är den bästa krämen någonsin! den hjälper allt från tort ansikte till trasiga nagelband.
Saknad utan rubrik
Rubrik och sömnbrist
Jag la mig i sängen för att vila kroppen i två minuter, och jag somnade! Fast jag vaknade snabbt pga datorn. Jag måste verkligen börja sova mer om nätterna känner jag, orkar inte gå upp på mornarna heller. Aja det ordnar sig någon dagar antar jag, jag har lite större problem än sömnbrist just nu. Nu är det äntligen fredag, så underbart skönt med helg! Jag har inte så mcyket att skriva faktist, är så trött att jag inte orkar tänka nästan, hah, Men nu borde jag städa upp lite i mitt rum.
Ha det folket.
I'll take my clothes off and it will be shameful but everyone knows thats how you get famous.
Rubrik och kyla
Efter skolan blev det till att jobba, i 100- grader ungefär. Att stå till i två timmar i sträck är verkligen inte skönt. När pausen va så satte jag och Stana oss inne på bowlingen och snackade om jätte många saker. Jag vet inte vad det va med mig men jag var riktigt pratglad kan jag lova, kändes som jag pratade 70% medans Stana bara lyssnade. Och jag vill bara säga att dagens ära går till min älskade Stana (stanceek.blogg.se), utan dig skulle jobbet var en plåga, åtminstone redan mer än vad det är. Nej nu får jag inte sitta här och skriva bort min tid, klockan är faktist 22.56 och jag har inte ens duschat än, hemskt Nellie. Jaha nu får man väl hoppa in i duschen och raka benen och smörja in mig med min favoritkräm, coconut luktande hudkräm från Village som jag fick i julklapp av min kusin (Ronja vet hur mycket jag älskar den)
Ha det folket.
Ps. Imorgon är det fredag!!
Rubrik och skola
Efter skolan blev det träning med Stana (stanceek.blogg.se) på Sense. Där körde vi först rullband ett tag, ca 20 minuter och sedan flyttade iaf jag mig över till sen såndär trappmaskin, kommer inte på vad den heter. Sen cyklade vi lite tills jag va helt slut. Stana och jag gick till ica och hon bjöd mig på en kexchoklad (bra efter träning.heh) sedan ringde Monika (mkcollekction.devote.se) och jag tvingade henne att bjuda mig på bullar så jag stod mitt vid stadbiblioteket och åt pågens Gifflan, underbart gott. Sedan åkte vi till a6 och va där en stund. Och nu sitter jag här och klockan är tjugo över nio och jag borde gå och duscha och tvätta ansiktet.
Ha det folket
Rubrik och inflammationer
När jag steg ut ur duschen innan så kände jag en stor smärta vid mitt öronhänge långt upp på örat i brosket, jag drog ut öronhänget och såg en stor "plutt" på både bak och framsidan på örat. Vad kan detta vara?! Vad jag tror så är det var i dessa "pluttar". Min mamma fick titta på det och trodde det va inflammerat, vilket jag får hoppas på att det inte är. Ja jag är ju inte den enda som har haft problem med hål där uppe, och jag har ändå haft mitt i i ett halvt år, skumt. Jag böt också tillbaks till mitt gammla löshår idag, som jag köpte i somras. Konstigt nog var det mycket finare, lenare och mindre slitet än det jag köpte i julas så nu kan jag slänga med det utan att det trasslar sig, dock så är det några cm kortare men vad gör det? skumdag! Nej nu borde jag gå och lägga mig, klockan är faktist tio i elva och jag ska upp klockan sju imorgon.
Ha det folket.
Rubrik och bilder
Modell: Ronja
Fotograf: Jag
Och jag måste bara säga att Ronja har faktist kläder på sig (till en viss del) Hon är bara duktig på att dölja dom.
Rubrik och kakvåfflor
Tisdag idag, mamma nackade på min dörr tjugo över sju och frågade om jag va vaken. Jag gck som vanligt till toaletten, men ovanligt nog så spydde jag! En enda gång och sen inget mer. Mådde lite illa och sov några extra timmar sen var allt över, trodde jag. När jag skulle äta mat blev magen konstig igen, kändes som jag åt stenar lustigt nog. Men men får hoppas att det går över för imorgon ska jag har min idrottslektion som jag har nojat mig över de senaste dagarna så vi får se om Anders blir nöjd eller inte. Satsar så högt som möjligt i idrott, för skulle jag få Vg i idrott så skulle det stå i Bergdahls historia. Väntar just nu på att mamma ska bli färdig i köket så jag kan göra kakvåfflor som jag har längtat efter så länge (ja ja jag kanske inte är frisk i magen men vafan sötsaker glider jämte, eller hur?) Imorgon blir det att träna med Stana på Sense, helt underbart skönt. Måste komma igång nu till sommaren så man inte ser ut som om man har suttit issolerad hela vintern.
Ha det folket.
Rubrik
Hejdå
Rubrik
Dags att börja ta den här bloggen lite mer seriöst för en gång skull! Jag fick en stor lust att skriva efter att ha läst ett antal bloggar som t.ex Blondinbella och Linda rosings blogg på kanal 5 som förvörigt är väldigt tråkigt, enligt min åsikt. Blogg kanske inte är hennes största begåvning, hon kanske borde stannat framför kameran istället för att ha gett sig på datorn. Men det ska bli kul att se om hon hittar sin kärlek i hennes nya program "Den rätte för Rosing" som börjar nu i vår på kanal 5. Nåja, får väl lämna Linda Rosing och börja skriva på min blogg istället. Sitter och lyssnar på Ain't no sunshine med Bill Withers som min 45åriga mamma förvånansvärt inte kände igen! Men sen när jag sa Notting Hill så klickade det till, tur det för Aint no sunshine är ju en klassiker!
Har dragit mig igenom walk the line idag, och mitt på natten klockan två blev det även fucking Åmål och jag bara måste säga att Lukas Moodysson gör de bästa svenska filmerna, även om Fucking Åmål kanske inte är en av hans bästa verk så gillar jag hur han skapar filmerna och dess budskap och allas karaktärer. Och hur ska man försiktigt övergå från Lukas Moodysson till att jag hade tänkt att baka bröd till min älskade familj alldeles strax? Okej, jag erkänner, det är mest till mig själv. hmm, antar att det får bli på detta sättet. Hittade ett recept i någon gammal kokbok som låg och skräpade. Men jag återkommer senare!
Mellandagsrean
Hittade även ett par skor för 200 kronor på skopunkten:
Och såklart va mina silverklackade älsklingar på rean (fast bara 50 kronor billigare typ haha)
Köpte dom för 300 och det va lätt värt priset för dom är så himla snygga, men otroligt svåra att gå i.
himlens ögon
Himlens ögon,
När du ser mig nere på jorden så ska du veta att jag minns dig
När du ser mig på gatan ska du veta att jag minns den kärleken du gav till mig
När jag skrattar mot himlen så ska du veta att ja vill att du ska höra mitt skratt
Så att du ska veta att jag fortfarande är din älskade skatt
När jag ler mot himlen vet jag att du ser mitt sneda leende och min stora glugg
När det blir stora vågor i saften vet jag att det är du som blåser i min mugg
När en blomma plötsligt hamnar vid min fot så vet jag att jag i dina ögon inte är försvunnen
Och när himlen förändras så vet jag att det är du som kör alla molnen
Om mitt fönster en gång skulle blåsas upp så vet jag att det är du som vill hälsa på
Och lova då att inte skratta åt mig när jag försöker stå på tå
För jag vill bara nå upp till dina obefintliga läppar
Så jag en kyss på din osynliga mun träffar
Om gräset någon gång växer för fort så vet jag att det är du som gjort det
För att få leka kurragömma med mig i det långa gräset
Om solen skiner extra stark så vet jag att det är du som vill hålla mig varm
Även om jag inte kan känna din mjuka arm
Jag har ändå minnet kvar av din närhet
Och jag försöker minnas det sådär lite diskret
Om jag någonsin på vintern råkar halka på isen
Så kan du väl lova att inte skratta åt mig sen
När vinden blåser starkt och nästan sliter mig med så vet jag att du vill ha mig där
För att bara sitta bredvid dig vart du än är
När jag tittar på ett foto taget på dina bruna lockar och dina glödande ögon
Så ska du veta att jag vill ha dig vid mig varje afton
När du ser mig hängig och ledsen och drar benen efter mig
Så ska du veta att det är dig jag tänker på, okej?
När min kudde är blöt och mina kinder är våta
Så ska du veta att det inte är du som får mig att gråta
För jag skyller inte på dig att gud tog min ängel ifrån mig
Men du ska bara veta att mina kinder är våta för att jag saknar dig
Men när solen skiner så vet jag ändå att det är du som vill få mig att le
Ett litet leende är allt som du behöver se
För att du ska förstå att jag fortfarande i hjärtat har en stor kärlek
Som aldrig kommer bli blek
Du finns i mina drömmar varje natt då jag får röra din hand
Vi hade lovat att aldrig klippa av vårat kärleksband
Och det har ännu inte gått av
Det är bara extra långt eftersom att du lämnar mig för en grav
Men om mina fantasier någon gång brister och verkligheten tar mig tillbaka
Så kan du väl i dörren lite knaka
För att jag ska veta att du fortfarande ser min saknande själ
Och att du fortfarande ska veta att jag ännu inte tagit farvälVårat sista farväl
Du hade bett mig komma till lekplatsen som låg precis vid sjukhuset du låg på, du sa aldrig varför och jag hade egentligen ingen ork till det men din vänliga röst fick mig att resa på mig och jag gav mig av till lekplatsen. Jag tog långa steg för att tiden skulle gå fortare, så du skulle säga att det va sent och att du va tvungen att gå in igen. Jag ville egentligen inte träffa dig, inte idag, kanske imorgon, fast helst om ett år. Lekplatsen syntes lång där borta och jag började gå lite fortare för att du inte skulle märka något, för att du inte skulle märka att jag ville gå längre och längre ifrån dig för varje steg jag tog. Jag såg dig inte först men din bleka hy skulle ha kunnat lysa upp hela lekplatsen. Jag gick sakta fram till dig och satte mig på gungan bredvid, den rörde på sig direkt när mina fingertoppar hade nuddat den tunna men ändå starka kedjan. Det blåste, din gunga vaggades till av vinden, jag ville nästan hålla fast dig för att vinden inte skulle dra dig iväg. Gungorna knarrade, och jag kunde höra dina svaga andetag som andades ut de sista delarna av ditt liv. Du harklade till, jag fylldes av onödigt hopp och trodde att du skulle säga något som skulle bryta denna äckliga tystnad. Men du sa ingenting, du satte istället ner fötterna så gungan slutade vagga. Du sneglade på mig, jag tittade tillbaks och mötte din oskuldsfulla blick, den blicken som hade fått mig att falla första gången jag såg dig. Jag tittade snabbt bort, jag ville inte falla igen, jag fick inte falla igen. Du hade berövat mig på så mycket, du kanske inte hade gjort det med tankarna på att det skulle ge mig men, men du hade gjort det mot mig. Jag hade försökt glömma allting som vi hade, tills du blev sjuk och försökte få mig att stanna kvar hos dig som ett litet extra stöd till livet. Men om sanningen ska fram så hade jag stannat kvar även om du hade blivit sjuk eller inte, för att stå vid din sida och känna din magi får mig att känna mig så stark att jag skulle kunna klara vad som helst. Men nu var du riktigt sjuk, och du hade inte ens hjälpt mig att komma över dig, du hade bara fått mig att få dåligt samvete som lämnade dig. Men det va det du va värd, att bli lämnad, för kärleken till dig gjorde så ont att jag inte kunde andas när jag tänkte på dig. . Du sa att du va mycket svag, att dina sista dagar hade kommit och att det va en kamp att ens sätta sig på gungan. Du berättade att din sjukdom hade tagit på dig så hårt att din kropp vägde mindre än en 5 årings tunna kropp. Du sa att du ville dö med värde, att du ville dö på ett vackert sätt och inte i en kall, vit sjukhussäng. Jag va för rädd för att fråga hur du ville lämna världen, för hur mycket du än hade sårat mig så ville jag inte att gud skulle ta min enda ängel ifrån mig. Hur mycket tårar jag än hade slösat på dig så ville jag inte att tårarna skulle va i onödan, jag ville att du skulle stanna kvar på jorden för att se mig bli stark. Plötsligt skrek du att du ville gunga, högt också, så högt att du kunde se till havet. Jag trodde du hade blivit helt galen av den där sjukdomen, vad du led av hade jag redan glömt bort, för det va inte viktigt, du va sjuk och så va det. Jag ställde mig bakom din gunga och tog tag i den, först tänkte jag höja den över mitt huvud så du skulle få känna den varma vinden i ditt tunna hår, men jag va rädd att du skulle gå sönder så skör och blek som du va så jag drog gungan upp till magen och släppte. Du skrek dovt att du ville gungan högre, men jag svarade att jag inte vågade för jag trodde du skulle falla i bitar när vinden rörde vid din kropp. Du skrek med din tunna röst som fördes bort av vinden att du ville högre upp och jag gjorde som du sa, jag drog gungan upp över huvudet och släppte sedan taget. Du skrattade, med ett skratt som följdes av hostningar, men det va ditt skratt. Jag hade inte hört dig skratta sen du fick reda på att du va dödligt sjuk, det kändes även som om jag inte heller hade skrattat på den tiden så jag skrattade med dig. Jag puttade på gungan då och då och jag stod bakom dig och log mitt största leende, du hade funnit din del av lyckan. Du skrek till, du skrek att du kunde se ända till havet, du skrattade ännu mer, och hostade tills jag trodde att din hals hade gått av. Du släppte armarna om de kalla kedjorna, mitt hjärta började dunka fortare och fortare, du försökte hålla balansen tills du va längst upp i gungans sväng. Vinden stannade, allt stannade och jag såg sakta hur din kropp rörde på sig upp mot himlen.
- Farväl älskling jag ska till havet nu. Skrek du med din sista ork.
Du släppte gungan och slängde dig upp mot himlen. Det va då jag förstod att det va vårat sista farväl.
Jag hatarhatarhatarhatarhatar dig
kan göra mig så svag
kan suga orken ur mig att jag inte ens orkar äta
och jag älskar mat
men jag har ingen ork kvar
kan få mitt hjärta att gråta och mina ben vika sig
som kan få mina kinder att bli våta, även ifall du är en människa som inte borde finnas,
Jag fattar inte att dina ord har en sån stor påverkan på mig, men det har dom, och jag fattar inte varför
för det du har sagt om mig skulle jag lika väl kunna sagt till dig
för du ljuger och överdriver
och jag har nu insett hur jävla lik du är dom där, dom där som du hatar och verkligen inte vill va som
du är som dom.
att du bara kan fortsätta såhär?
fattar inte du att du snart kommer stå ensam kvar?
det är allt för många som har sagt det, som har lämnat dig
men du är blind
du fattar inte att det dom sagt är sanning
jag skulle sagt det till dig, om det inte vore för att jag va feg och inte visste vad jag gjorde
men fatta nu att jag vill säga det till dig . men du kommer inte lyssna på mig, för det jag säger går ändå bara in igenom ena och ut i det andra örat.
Jag tvivlar ens på om du hade lyssnat innan, då jag kanske hade stor inverkan på dig, eller va du bara så jävla egocentrisk att mina ord inte ens hördes?
Jag hatar dig .
Någon gång kommer du sitta lika ensam och berövad som jag.
"/
hejhopp
är du en av dom som önskar att du satt på ett tåg
påväg mot nya äventyr påväg mot nya vänner och ny kärlek
men som ändå är för feg för att ens våga tänka tanken för länge
som tror att drömmen ska synas i dina ögon
och tror att folk ska trampa ner den tills den inte längre syns
men som ändå håller drömmen tänd i smyg
så att du kan plocka fram den när alla ögon är släckta
Vart tar ni alla vägen i slutet av dagen?
vad har ni för tankar när solen gömmer sig bakom månen
och inte längre syns, och inte längre känns?
vad händer när ytan spräcks och man blottas ända ner till hjärtat?
då man tvingas älta i gammla känslor och drömmar som omöjligt blir uppfyllda
som omöjligt blir uppfyllda
är du en av dom som ligger vaken i vad som känns en evighet
för att du ska känna dig säker att ondskan inte väntar bakom din dörr
som vill vara säker att slagen är dämpade för natten
men som ändå vet att dom kommer tillbaks på morgonen
som vet att vart du än springer och vart du än flyr
så finns det allting något spår efter din förtvivlade själ
Vart tar ni alla vägen i slutet av dagen?
vad har ni för tankar när solen gömmer sig bakom månen
och inte längre syns, och inte längre känns?
vad händer när ytan spräcks och man blottas ända ner till hjärtat?
då man tvingas älta i gammla känslor och drömmar som omöjligt blir uppfyllda
som omöjligt blir uppfyllda
är du en av dom som tycker att morgondagen lika väl kan vara gårdagen
som strosar runt i samma bana året in och året ut
som tycker att livet går på raka hjul som aldrig svänger och aldrig går fort
du ser allt kantigt i svart och vitt och allt går runt som en sluten cirkel
då man känner att tiden står still även fast den flyger iväg
är du en av dom som vandrar levande död?
Vart tar ni alla vägen i slutet av dagen?
vad har ni för tankar när solen gömmer sig bakom månen
och inte längre syns, och inte längre känns?
vad händer när ytan spräcks och man blottas ända ner till hjärtat?
då man tvingas älta i gammla känslor och drömmar som omöjligt blir uppfyllda
som omöjligt blir uppfyllda
// NellieBergdahl
hemsk dröm
Drömmar kan vara riktigt läskiga och verkliga.
Jag måste bara påpeka att min syster skulle aldrig stå och skratta i en sånhär situation. Min pappa skulle aldrig ta självmord, åtminstone inte framför sina barns ögon...