Rubrik och chokladälskare

Igår blev det inag inlägg, Ronjas fel. Hon följde med mig hem efter skolan och vi tog en tur på stan där jag köpte lite nödvändigt, parfym och deo. Ronja köpte en tröja från Gina för bara 99 kronor, jättesnygg! Inne på Gina Tricot i jönköping har dom byggt om och det är väldigt mycket finare trevligare där nu än vad det var innan. Dansuppvisningen igår var bäst! Det blev bara Jag, Safa och Monika som dansade för Sabina och Sofia fick förhinder. Småbarnen älskade oss, trots de porriga rörelserna från Safa. Ronja och jag hade inte så mycket att göra på kvällen så vi gick en tur runt munksjön (5km) och sedan när vi var nästan hemma så gick vi in på ica och köpte choklad i mängder. Ja det var dåligt av oss men gott var det och nu sitter jag här och äter en del av chokladen, den mörka chokladen. Idag blir det en tråkig dag, väldigt tråkig dag faktist. Jag måste diska i köket, städa toaletten och framför allt mitt egna rum, suck, gillar inte vårat fula städschema. Men jag tycker synd om mamma som ska behöva jobba jättemycket och samtidigt hålla ordning på tre döttrar samtidigt som hon tar hand om lägenheten och håller den ren. Imorgon är det fredag och det ska bli himla skönt!! Nej nu måste jag komma igång med det viktiga.
Ha det folket.

Ps. Vi bestämde även sucktröjornas tryck idag och det blev inte det jag ville ha. Det blev en igelkott och något så står det "hårt och meningslöst
2000-2009"´
Jag hade hellre velat att det skulle stå "2006-2009" eftersom att det var de åren vi gick på rosenlund
Och på baksidan ska vi ha ett ölglas med öl i som vi ska skriva våra namn i
Jag vill också säga att om niorna har en avslutningsmiddag som alla säger så ska jag gå med Edvin. Vi diskuterade det idag och han sa massvis med saker så det nästan lät som om vi skulle gifta oss haha! (Det blir nog inte enligt planer, det blir säkert inte ens Edvin jag går med)


Rubrik och mamma nyttig

Steg ut ur duschen för en stund sedan och satte mig lite här. I duschen var det typ stop i avloppet eller något så det blev översvämmning på toaletten, bra Nellie. Men det är faktist inte mitt fel att jag älskar varma och långa duschar, det var mamma som gav mig dålig blodcirkulation och kalla händer och fötter. På jobbet var det kallt och blåsigt, men det var roligt för Stana och hennes syster Ivana var helt galna och vi skrattade jättemycket och betedde oss som femåringar, okej, åtminstone snart 18åriga Stana. Dansuppvisning i skolan imorgon, det ska bli så roligt! Jag, Safa, Monika och Sofia ska åka till skolan imorgon vid åtta tiden så vi hinner öva igenom dansen ett par gånger. 70 tals Disco till Daddy Cool med Safa som självaste Daddy cool blir underbart och jätteroligt. Blir träning efter skolan också med Stana och förhoppningsvis Ronja med, vi måste verkligen komma igång ännu mer nu med träningen och sådant. Min mamma har köpt en bok om en massa olika frukter, nötter och grönsaker so är jättenyttigt. Det står även sådana saker som man inte tänker på, som man inte ens visste om t.ex att man ska äta en handfull med nötter varje dag, eller att lök är jättenyttigt eller att man kan äta en chokladbit (mörk choklad, självklart)några gånger i veckan för att det faktist är nyttigt. Så snar kommer familjen bergdahl att stråla av energi och hälsan kommer att vara på top! Njaa, kanske inte ska överdriva, men jag ska i alla fall kämpa så gott jag kan, för att ha en bra hälsa påverkar hela livet och även omgivningen. Jag är så glad över att min mamma inte gillar sötsaker, för då resulterar det att vi har aldrig något sånt hemma och då kan jag inte heller äta det. Och jag vill bara säga att jag så gärna vill pierca mig i bröstvårtan!! Så om ni vet något ställe som piercar busiga 15åringar utan föräldrars tillstånd så är det bara att säga till mig. Men herregud klockan är 23:21 och jag ligger inte ens ner i sängen. Herregud jag ska ju upp klockan sex imorgon!! Nej god natt folket säger jag bara
Ha det fint folket.

Rubrik och

Havregrynsgröt med mjölk är jordgubbar plus ett glas med färskpressad apelsin är den godaste frukosten, i alla fall enligt mig. Stod i skolcafét med Ronja idag, roligt men tråkigt på samma gång. Slutade ungefär kvart över två och åkte direkt hem. idag blir det jobb med Stana, vi får hoppas på att solen håller i sig länge. Vill så gärna ha vår nu! Är trött på att gå runt i vinterjacka och tjocka kläder. Jag vill kunna gå till skolan i linne utan att frysa! Antar att jag får vänta en jävla lång tid. Nu vill jag bara säga att ni inte har något att säga om eller till mig, för ni är precis likadana. Förändras gör man i den här åldern, fattar inte ni det? Ni har själva förändrats, blivit precis som dem ni hatar, dem ni avskydde och pratade skit om. Söta små idioter ni vill bara ha någon att skylla på, men sanningen är att det är jag som har förändrat mig själv, det är jag som har hittat mig själv. Nu vågar jag säga ifrån mer, istället för som innan då jag bara satt tyst och tog emot all skit, jag tollererar inte det längre. Jag har vuxit upp mer och verkligen hittat min plats här i livet, och bara för det så säger ni att jag har förändrats, att jag har blivit sämre? Men ni fattar inte hur dåligt jag mådde innan, hur orsäker jag var och hur jobbigt det var att ens sitta på en buss med folk. Jag vågade inte säga ifrån, jag vågade inte skydda mig själv eller stå emot, jag hade ingen självkänsla eller självförtoende, så jag satt där och lyssnade på allt ni hade att säga, allt som va så fel och allt som skulle ändras. Tyvärr så är jag faktist nöjd med mig själv, trots allt ni sagt och allt ni försökt ändrat på. Jag har hittat mig själv och mitt självförtroende och tro inte att ni kan komma och ens försöka att ändra på det, för jag är den jag är och om ni inte gillar mig så kan ni fan dra åt helvete. Att acceptera mig ger mig en anledning till att älska er men det kommer fan inte gå om ni fortsätter såhär.
Ha det folket.

ps. På söndag blir älsklingsStana (stanceek.blogg.se) 18 år!! :D Grattis älskling<33

Rubrik och mattelärare

Vaknade av att mamma knackade på dörren och frågade om jag skulle gå upp, självklart skulle jag det. Mobilens alarm hade ringt men att snooza är det bästa jag vet. Gick upp, fixade lite, och sen kom det till garderoben som är full med kläder men ingenting att ta på sig. Provade minst fyra olika saker och jag hade verkligen bestämt mig för att ha jeans på mig. Så till slut blev det en marinblåtröja över från hm, kände mig lagom tjock i den där tröjan. Jag måste köpa nya kläder! Men inte så lätt när man sparar nästan varenda inkomst till resan i sommar. Men när jag får min lön ska jag försökta hitta åtminstone två tröjor. Jag blev inte klar förens min buss skulle gå så jag tänkte att jag likaväl kunde ta nästa, och sen när den skulle komma så skulle så bestämde jag att ta nästa och till slut slutade det med att jag kom tio minuter innan matten hade slutat, bra Nellie. Susanne (matteläraren) frågade mig om jag missade bussen eller försov mig men då sa jag helt enkelt "jag orkade inte gå till skolan" då vred hon på huvudet så hon såg ut som en liten hundvalp och frågade tyst "är du lite vissen?"  


Rubrik och äckliga bruna smarties

Helgen har gått fort förbi. Vad jag har gjort i helgen är inte intressant så vi kan lika väl skippa det med gott samvete. Klockan är just nu kvart i två och mitt godis från i fredags tog nyss slut, hmmf... Jag och Natalie delade på Ben&Jerrys "cookie dough" och den va så god att vi åt upp hela på säkert en kvart om inte mindre. Det va verkligen riktigt god söt kakdeg i, och chokladbitar också, och glass förståss. Lite senare idag, vid fyra närmare bestämt så ska jag åka iväg till kilalen och vandra in till Sofias plays och öva till dansen med Safa, Monika och Sabina. Vi får hoppas alla dyker upp för jag har gjort mitt bästa med att påminna alla. Ännu senare på kvällen så blir det plugg, kemiprov på tisdag och jag borde ha pluggar rikligt i helgen men tyvärr så kom ju annat i vägen, som alltid. Jag måste säga att bruna pastiller, ellr smarties eller vad det heter, ni vet sånadär chokladlinser med olika färger? Ja i alla fall, dom brunfärgade är så äckliga! Är det bara jag som märker skillnad på de olika färgerna? För alla jag har frågat verkar inte smaka någon skillnad. Ut med dom bruna och in med mer gula, rosa och gröna- för dom är godast mmmhyes! Nej ska avrunda här för att gå och äta lite mat, byta lite kläder, tvätta ansiktet, fixa naglarna lite osv osv.
Ha det folket.

Ps. Radiant C som är en "daily skin booster gel cream" från herbalife är den bästa krämen någonsin! den hjälper allt från tort ansikte till trasiga nagelband.

Saknad utan rubrik

Du har ingen aning om hur mycket jag saknar dig, fortfarande. Det är så sorgligt att det blev som det blev, att slutet blev så sorgligt. Mer än ett och ett halvt år har gått och jag saknar dig lika mycket som jag gjorde igår. Ibland vill jag bara skrika ut över hela skolkorridoren att jag saknar dig och fortfarande vill ha dig vid min sida, för jag tror allt skulle bli så mycket bättre då. Du såg allt på ett bra sätt, sa alltid så bra saker som fick mig att tänka på ett helt annat sätt, men vi förändrades, jag förändrades jättemycket. Jag vill så gärna förlåta mig för allt dumt jag gjort, men det känns ganska meningslöst för du har säkert glömt det, glömt mig och det vi hade. Du var min allra bästa vän, mitt liv, min skyddsängel och ett liv utan dig känns fel och tomt, för när du var hos mig så ar mitt liv helt. Det kanske låter töntigt men det finns faktist inget värre än att förlora en så nära vän, någon som man älskade så högt att man skulle kunna göra allt för den personen. När man blir sårad av någon älskling. någon kille så tar det som fan, men att förlora en vän som man alltid trodde skulle stanna kvar där hur många pojkvänner man än hade, dödar en. Jag har försökt så många gånger att ta farväl och glömma, men jag misslyckas varje gång för jag är inte redo att släppa iväg dig. Det känns nästan som om du är död fast du har en chans att komma tillbaks till livet, och jag vet inte om jag vågar ta den chansen. Det är säkert försent och du har säkert kommit över det, motsattsen till mig. Jag saknar dig, förstår du det?

Rubrik och sömnbrist

Jag la mig i sängen för att vila kroppen i två minuter, och jag somnade! Fast jag vaknade snabbt pga datorn. Jag måste verkligen börja sova mer om nätterna känner jag, orkar inte gå upp på mornarna heller. Aja det ordnar sig någon dagar antar jag, jag har lite större problem än sömnbrist just nu. Nu är det äntligen fredag, så underbart skönt med helg! Jag har inte så mcyket att skriva faktist, är så trött att jag inte orkar tänka nästan, hah, Men nu borde jag städa upp lite i mitt rum.
Ha det folket.

I'll take my clothes off and it will be shameful but everyone knows thats how you get famous.


Rubrik och kyla

Idag känns det som om det har varit en lång dag, fast jag tror det mest beror på att jag har varit trött, kall och hungrig nästan hela dagen. Första lektionen var franska, vilket jag absolut hatar! jag har knappt G i det där äckliga språket, och jag lär mig faktist inte ens 10 % av det läraren snackar om. Men lektionen var ändå slapp för vi tittade på någon tråkig gammal fransk klassiker eller något sånt. På svenskan kurrade in mage konstant i säkert tio minuter! Det var nästan pinsamt eftersom att min klass var helt tyst, för en gång skull. Musiken var roligast på hela dagen. Vi har dans just nu eftersom betygskriterierna kräver att man ska kunna uttrycka sig till musik. Jag, Safa, Monika (mkcollection.devote.se), Sabina och Sofia ska ordna till en dans till daddy cool, och ärligt talat så ska vi göra ett totalt oseriöst projekt som får folk att skratta istället för att döma. Safa ska vara "daddy cool" och nu avslöjar jag slutet då vi ska dra ner Safas byxor och visa ett par kalsonger som hon ska ha på sig som det ska stå "daddy cool" på. Jag tror nog faktist att det kommer bli riktigt roligt! Discomusic!
Efter skolan blev det till att jobba, i 100- grader ungefär. Att stå till i två timmar i sträck är verkligen inte skönt. När pausen va så satte jag och Stana oss inne på bowlingen och snackade om jätte många saker. Jag vet inte vad det va med mig men jag var riktigt pratglad kan jag lova, kändes som jag pratade 70% medans Stana bara lyssnade. Och jag vill bara säga att dagens ära går till min älskade Stana (stanceek.blogg.se), utan dig skulle jobbet var en plåga, åtminstone redan mer än vad det är. Nej nu får jag inte sitta här och skriva bort min tid, klockan är faktist 22.56 och jag har inte ens duschat än, hemskt Nellie. Jaha nu får man väl hoppa in i duschen och raka benen och smörja in mig med min favoritkräm, coconut luktande hudkräm från Village som jag fick i julklapp av min kusin (Ronja vet hur mycket jag älskar den)
Ha det folket.

Ps. Imorgon är det fredag!!

Rubrik och skola

Kändes så tråkigt och segt att gå upp i morse när jag inte var i skolan igår, plus att jag somnade ungefär vid två tiden efter scrubs, 2 and ½ men, seinfield, spin city och en liten del av cheers. Underbar program mitt på natten, som verkligen håller en uppe även ifall man vill sova. Låg och vände och vred mig jätte länge, öppnade fönstret ett tag men det blev alldeles för kallt, sen sänkte jag elementet och vaknade upp i ett iskallt rum, hemskt! Min idrottslektion idag var ju mindre lyckad så att säga. Min uppvärmning var för kort, min stretching var för snabb och oplanerad, jag förklarade alldeles för snabbt, jag blev stressad och anfådd när jag skulle börja leda gruppen, jag hatar att leda en grupp och lära ut det jag har lärt mig och kan! Men det var inte bara negativt, jag hade en hög och tydlig röst, jag va duktig på att få alla att göra sitt, jag hade planerat bra tidsmässigt m.m. Det kändes hemskt att sitta där mitt bland alla i klassen och få höra kritik från alla, kände mig så uttittad och genomskådad. Jag trodde det skulle gå bättre eftersom att jag känner att jag kan ha kontroll över klassen men tydligen inte, aja, ett G+ blev det. Hejdå Vg dröm i idrott säger jag bara, jag som verkligen försöker. Och på tal om skolan så har klantiga jag glömt att lämna in mitt gymnasieval som skulle varit inne i måndags! Attans. Men men jag antar att jag får lämna in den i verkligen sista minuten till syon.
Efter skolan blev det träning med Stana (stanceek.blogg.se) på Sense. Där körde vi först rullband ett tag, ca 20 minuter och sedan flyttade iaf jag mig över till sen såndär trappmaskin, kommer inte på vad den heter. Sen cyklade vi lite tills jag va helt slut. Stana och jag gick till ica och hon bjöd mig på en kexchoklad (bra efter träning.heh) sedan ringde Monika (mkcollekction.devote.se) och jag tvingade henne att bjuda mig på bullar så jag stod mitt vid stadbiblioteket och åt pågens Gifflan, underbart gott. Sedan åkte vi till a6 och va där en stund. Och nu sitter jag här och klockan är tjugo över nio och jag borde gå och duscha och tvätta ansiktet.

Ha det folket

Rubrik och inflammationer

Vill bara säga att mina kakvåfflor gick lite halvt åt skogen. Micron är störd så det gick inte att smällta smör utan att det skulle skvätta upp och blöta ner hela micron, jag har alltid otur med den där saken. Receptet innehöll heller inte någon vanlilj och det anser jag är ett måste så jag hällde i lite och sen när jag skulle grädda dom så smakade dom nästan ingen vanilj och dom va inte hårda utan helt lösa så det knappt gick att lyft upp dom. Aja bättre lycka nästa gång.
När jag steg ut ur duschen innan så kände jag en stor smärta vid mitt öronhänge långt upp på örat i brosket, jag drog ut öronhänget och såg en stor "plutt" på både bak och framsidan på örat. Vad kan detta vara?! Vad jag tror så är det var i dessa "pluttar". Min mamma fick titta på det och trodde det va inflammerat, vilket jag får hoppas på att det inte är. Ja jag är ju inte den enda som har haft problem med hål där uppe, och jag har ändå haft mitt i i ett halvt år, skumt. Jag böt också tillbaks till mitt gammla löshår idag, som jag köpte i somras. Konstigt nog var det mycket finare, lenare och mindre slitet än det jag köpte i julas så nu kan jag slänga med det utan att det trasslar sig, dock så är det några cm kortare men vad gör det? skumdag! Nej nu borde jag gå och lägga mig, klockan är faktist tio i elva och jag ska upp klockan sju imorgon.
 
Ha det folket.

Rubrik och bilder

Modell: Ronja
Fotograf: Jag
Och jag måste bara säga att Ronja har faktist kläder på sig (till en viss del) Hon är bara duktig på att dölja dom.






Rubrik och kakvåfflor

Tisdag idag, mamma nackade på min dörr tjugo över sju och frågade om jag va vaken. Jag gck som vanligt till toaletten, men ovanligt nog så spydde jag! En enda gång och sen inget mer. Mådde lite illa och sov några extra timmar sen var allt över, trodde jag. När jag skulle äta mat blev magen konstig igen, kändes som jag åt stenar lustigt nog. Men men får hoppas att det går över för imorgon ska jag har min idrottslektion som jag har nojat mig över de senaste dagarna så vi får se om Anders blir nöjd eller inte. Satsar så högt som möjligt i idrott, för skulle jag få Vg i idrott så skulle det stå i Bergdahls historia. Väntar just nu på att mamma ska bli färdig i köket så jag kan göra kakvåfflor som jag har längtat efter så länge (ja ja jag kanske inte är frisk i magen men vafan sötsaker glider jämte, eller hur?) Imorgon blir det att träna med Stana på Sense, helt underbart skönt. Måste komma igång nu till sommaren så man inte ser ut som om man har suttit issolerad hela vintern.

Ha det folket.


Rubrik

Sitter nu här med Ronja och lyssnar på poker face med lady gaga på högsta volym. Vi ska strax fota, i duschen, och nej, inget sånt, så tro ingenting. Jag lägger upp bilderna här sen när de är klara = alltså fotade och redigerade. Idag vaknade jag fyra minuter innan min mobil skulle ringa, halv nio. Det var meningen att jag och Stana skulle åkt till sense och bränt lite fett men hon hade skickat ett sms klockan tre på natten och sa att hon aldrig skulle orkat. Så Ronja ringde mig och jag åkte till östra centrum för att sedan åka med Ronja till racketcentrum för att sola. Och självklart så brände jag mig på ryggen lite smått, host. Och nu sitter vi hemma hos mig, bytte nyss till Ain't no sunshine med Bill Withers (man måste bara älska den låten). Förövrigt så vill säga att denna finanskrisen kan dra åt skogen, människor är så idiotiska och lär sig aldrig av sina misstag, så är det bara. Nu ska vi hoppa in i duschen, nej jag skojar bara men jag sk ta kameran och Ronja ska hoppa in i duschen.
Hejdå

Rubrik

Dags att börja ta den här bloggen lite mer seriöst för en gång skull! Jag fick en stor lust att skriva efter att ha läst ett antal bloggar som t.ex Blondinbella och Linda rosings blogg på kanal 5 som förvörigt är väldigt tråkigt, enligt min åsikt. Blogg kanske inte är hennes största begåvning, hon kanske borde stannat framför kameran istället för att ha gett sig på datorn. Men det ska bli kul att se om hon hittar sin kärlek i hennes nya program "Den rätte för Rosing" som börjar nu i vår på kanal 5. Nåja, får väl lämna Linda Rosing och börja skriva på min blogg istället. Sitter och lyssnar på Ain't no sunshine med Bill Withers som min 45åriga mamma förvånansvärt inte kände igen! Men sen när jag sa Notting Hill så klickade det till, tur det för Aint no sunshine är ju en klassiker!
Har dragit mig igenom walk the line idag, och mitt på natten klockan två blev det även fucking Åmål och jag bara måste säga att Lukas Moodysson gör de bästa svenska filmerna, även om Fucking Åmål kanske inte är en av hans bästa verk så gillar jag hur han skapar filmerna och dess budskap och allas karaktärer. Och hur ska man försiktigt övergå från Lukas Moodysson till att jag hade tänkt att baka bröd till min älskade familj alldeles strax? Okej, jag erkänner, det är mest till mig själv. hmm, antar att det får bli på detta sättet. Hittade ett recept i någon gammal kokbok som låg och skräpade. Men jag återkommer senare!


Mellandagsrean

Mellandagsrean har ju varit här! Nyårsklänning till nyår va ju ett måste, så det blev en brun, kort, halterneck klänning med sidentyg och "blommor" på överdelen. Köpte också en grå, lite pösig bolero till klänningen så jag skulle slippa gå bararmad på nyårsafton.


Hittade även ett par skor för 200 kronor på skopunkten:





Och såklart va mina silverklackade älsklingar på rean (fast bara 50 kronor billigare typ haha)
Köpte dom för 300 och det va lätt värt priset för dom är så himla snygga, men otroligt svåra att gå i.


himlens ögon

Himlens ögon,


När du ser mig nere på jorden så ska du veta att jag minns dig

När du ser mig på gatan ska du veta att jag minns den kärleken du gav till mig

När jag skrattar mot himlen så ska du veta att ja vill att du ska höra mitt skratt

Så att du ska veta att jag fortfarande är din älskade skatt

När jag ler mot himlen vet jag att du ser mitt sneda leende och min stora glugg

När det blir stora vågor i saften vet jag att det är du som blåser i min mugg

När en blomma plötsligt hamnar vid min fot så vet jag att jag i dina ögon inte är försvunnen

Och när himlen förändras så vet jag att det är du som kör alla molnen

Om mitt fönster en gång skulle blåsas upp så vet jag att det är du som vill hälsa på

Och lova då att inte skratta åt mig när jag försöker stå på tå

För jag vill bara nå upp till dina obefintliga läppar

Så jag en kyss på din osynliga mun träffar

Om gräset någon gång växer för fort så vet jag att det är du som gjort det

För att få leka kurragömma med mig i det långa gräset

Om solen skiner extra stark så vet jag att det är du som vill hålla mig varm

Även om jag inte kan känna din mjuka arm

Jag har ändå minnet kvar av din närhet

Och jag försöker minnas det sådär lite diskret

Om jag någonsin på vintern råkar halka på isen

Så kan du väl lova att inte skratta åt mig sen

När vinden blåser starkt och nästan sliter mig med så vet jag att du vill ha mig där

För att bara sitta bredvid dig vart du än är

När jag tittar på ett foto taget på dina bruna lockar och dina glödande ögon

Så ska du veta att jag vill ha dig vid mig varje afton

När du ser mig hängig och ledsen och drar benen efter mig

Så ska du veta att det är dig jag tänker på, okej?

När min kudde är blöt och mina kinder är våta

Så ska du veta att det inte är du som får mig att gråta

För jag skyller inte på dig att gud tog min ängel ifrån mig

Men du ska bara veta att mina kinder är våta för att jag saknar dig

Men när solen skiner så vet jag ändå att det är du som vill få mig att le

Ett litet leende är allt som du behöver se

För att du ska förstå att jag fortfarande i hjärtat har en stor kärlek

Som aldrig kommer bli blek

Du finns i mina drömmar varje natt då jag får röra din hand

Vi hade lovat att aldrig klippa av vårat kärleksband

Och det har ännu inte gått av

Det är bara extra långt eftersom att du lämnar mig för en grav

Men om mina fantasier någon gång brister och verkligheten tar mig tillbaka

Så kan du väl i dörren lite knaka

För att jag ska veta att du fortfarande ser min saknande själ

Och att du fortfarande ska veta att jag ännu inte tagit farväl

Vårat sista farväl

Yes, jag är en liten känslosam tönt som skriver en jävla massa saker. Men jag gllar det, och jag är bra på det.

Du hade bett mig komma till lekplatsen som låg precis vid sjukhuset du låg på, du sa aldrig varför och jag hade egentligen ingen ork till det men din vänliga röst fick mig att resa på mig och jag gav mig av till lekplatsen. Jag tog långa steg för att tiden skulle gå fortare, så du skulle säga att det va sent och att du va tvungen att gå in igen. Jag ville egentligen inte träffa dig, inte idag, kanske imorgon, fast helst om ett år. Lekplatsen syntes lång där borta och jag började gå lite fortare för att du inte skulle märka något, för att du inte skulle märka att jag ville gå längre och längre ifrån dig för varje steg jag tog. Jag såg dig inte först men din bleka hy skulle ha kunnat lysa upp hela lekplatsen. Jag gick sakta fram till dig och satte mig på gungan bredvid, den rörde på sig direkt när mina fingertoppar hade nuddat den tunna men ändå starka kedjan. Det blåste, din gunga vaggades till av vinden, jag ville nästan hålla fast dig för att vinden inte skulle dra dig iväg. Gungorna knarrade, och jag kunde höra dina svaga andetag som andades ut de sista delarna av ditt liv. Du harklade till, jag fylldes av onödigt hopp och trodde att du skulle säga något som skulle bryta denna äckliga tystnad. Men du sa ingenting, du satte istället ner fötterna så gungan slutade vagga. Du sneglade på mig, jag tittade tillbaks och mötte din oskuldsfulla blick, den blicken som hade fått mig att falla första gången jag såg dig. Jag tittade snabbt bort, jag ville inte falla igen, jag fick inte falla igen. Du hade berövat mig på så mycket, du kanske inte hade gjort det med tankarna på att det skulle ge mig men, men du hade gjort det mot mig. Jag hade försökt glömma allting som vi hade, tills du blev sjuk och försökte få mig att stanna kvar hos dig som ett litet extra stöd till livet. Men om sanningen ska fram så hade jag stannat kvar även om du hade blivit sjuk eller inte, för att stå vid din sida och känna din magi får mig att känna mig så stark att jag skulle kunna klara vad som helst. Men nu var du riktigt sjuk, och du hade inte ens hjälpt mig att komma över dig, du hade bara fått mig att få dåligt samvete som lämnade dig. Men det va det du va värd, att bli lämnad, för kärleken till dig gjorde så ont att jag inte kunde andas när jag tänkte på dig. . Du sa att du va mycket svag, att dina sista dagar hade kommit och att det va en kamp att ens sätta sig på gungan. Du berättade att din sjukdom hade tagit på dig så hårt att din kropp vägde mindre än en 5 årings tunna kropp. Du sa att du ville dö med värde, att du ville dö på ett vackert sätt och inte i en kall, vit sjukhussäng. Jag va för rädd för att fråga hur du ville lämna världen, för hur mycket du än hade sårat mig så ville jag inte att gud skulle ta min enda ängel ifrån mig. Hur mycket tårar jag än hade slösat på dig så ville jag inte att tårarna skulle va i onödan, jag ville att du skulle stanna kvar på jorden för att se mig bli stark. Plötsligt skrek du att du ville gunga, högt också, så högt att du kunde se till havet. Jag trodde du hade blivit helt galen av den där sjukdomen, vad du led av hade jag redan glömt bort, för det va inte viktigt, du va sjuk och så va det. Jag ställde mig bakom din gunga och tog tag i den, först tänkte jag höja den över mitt huvud så du skulle få känna den varma vinden i ditt tunna hår, men jag va rädd att du skulle gå sönder så skör och blek som du va så jag drog gungan upp till magen och släppte. Du skrek dovt att du ville gungan högre, men jag svarade att jag inte vågade för jag trodde du skulle falla i bitar när vinden rörde vid din kropp. Du skrek med din tunna röst som fördes bort av vinden att du ville högre upp och jag gjorde som du sa, jag drog gungan upp över huvudet och släppte sedan taget. Du skrattade, med ett skratt som följdes av hostningar, men det va ditt skratt. Jag hade inte hört dig skratta sen du fick reda på att du va dödligt sjuk, det kändes även som om jag inte heller hade skrattat på den tiden så jag skrattade med dig. Jag puttade på gungan då och då och jag stod bakom dig och log mitt största leende, du hade funnit din del av lyckan. Du skrek till, du skrek att du kunde se ända till havet, du skrattade ännu mer, och hostade tills jag trodde att din hals hade gått av. Du släppte armarna om de kalla kedjorna, mitt hjärta började dunka fortare och fortare, du försökte hålla balansen tills du va längst upp i gungans sväng. Vinden stannade, allt stannade och jag såg sakta hur din kropp rörde på sig upp mot himlen.
- Farväl älskling jag ska till havet nu. Skrek du med din sista ork.
Du släppte gungan och slängde dig upp mot himlen. Det va då jag förstod att det va vårat sista farväl.

Jag hatarhatarhatarhatarhatar dig

jag fattar inte att ord från dig som jag hatar mest av allt just nu
kan göra mig så svag
kan suga orken ur mig att jag inte ens orkar äta
och jag älskar mat
men jag har ingen ork kvar
kan få mitt hjärta att gråta och mina ben vika sig
som kan få mina kinder att bli våta, även ifall du är en människa som inte borde finnas,
Jag fattar inte att dina ord har en sån stor påverkan på mig, men det har dom, och jag fattar inte varför
för det du har sagt om mig skulle jag lika väl kunna sagt till dig
för du ljuger och överdriver
och jag har nu insett hur jävla lik du är dom där, dom där som du hatar och verkligen inte vill va som
du är som dom.
att du bara kan fortsätta såhär?
fattar inte du att du snart kommer stå ensam kvar?
det är allt för många som har sagt det, som har lämnat dig
men du är blind
du fattar inte att det dom sagt är sanning
jag skulle sagt det till dig, om det inte vore för att jag va feg och inte visste vad jag gjorde
men fatta nu att jag vill säga det till dig . men du kommer inte lyssna på mig, för det jag säger går ändå bara in igenom ena och ut i det andra örat.
Jag tvivlar ens på om du hade lyssnat innan, då jag kanske hade stor inverkan på dig, eller va du bara så jävla egocentrisk att mina ord inte ens hördes?
Jag hatar dig .

Någon gång kommer du sitta lika ensam och berövad som jag.


"/

hejhopp

är du en av dom som önskar att du satt på ett tåg
påväg mot nya äventyr påväg mot nya vänner och ny kärlek
men som ändå är för feg för att ens våga tänka tanken för länge
som tror att drömmen ska synas i dina ögon
och tror att folk ska trampa ner den tills den inte längre syns

men som ändå håller drömmen tänd i smyg
så att du kan plocka fram den när alla ögon är släckta

Vart tar ni alla vägen i slutet av dagen?
vad har ni för tankar när solen gömmer sig bakom månen
och inte längre syns, och inte längre känns?
vad händer när ytan spräcks och man blottas ända ner till hjärtat?
då man tvingas älta i gammla känslor och drömmar som omöjligt blir uppfyllda
som omöjligt blir uppfyllda


är du en av dom som ligger vaken i vad som känns en evighet
för att du ska känna dig säker att ondskan inte väntar bakom din dörr
som vill vara säker att slagen är dämpade för natten
men som ändå vet att dom kommer tillbaks på morgonen
som vet att vart du än springer och vart du än flyr
så finns det allting något spår efter din förtvivlade själ

Vart tar ni alla vägen i slutet av dagen?
vad har ni för tankar när solen gömmer sig bakom månen
och inte längre syns, och inte längre känns?
vad händer när ytan spräcks och man blottas ända ner till hjärtat?
då man tvingas älta i gammla känslor och drömmar som omöjligt blir uppfyllda
som omöjligt blir uppfyllda

är du en av dom som tycker att morgondagen lika väl kan vara gårdagen
som strosar runt i samma bana året in och året ut
som tycker att livet går på raka hjul som aldrig svänger och aldrig går fort
du ser allt kantigt i svart och vitt och allt går runt som en sluten cirkel
då man känner att tiden står still även fast den flyger iväg
är du en av dom som vandrar levande död?

Vart tar ni alla vägen i slutet av dagen?
vad har ni för tankar när solen gömmer sig bakom månen
och inte längre syns, och inte längre känns?
vad händer när ytan spräcks och man blottas ända ner till hjärtat?
då man tvingas älta i gammla känslor och drömmar som omöjligt blir uppfyllda
som omöjligt blir uppfyllda

// NellieBergdahl


hemsk dröm

"jag hade precis kommit in igenom dörren då jag såg en man stå utanför mitt fönster med ryggen vänd mot mig, och eftersom att vi bor på högsta våningen blev jag riktigt chockad. Men jag tog det ändå inte så seriöst utan gick fram till fönstret och knackade på det lite. Mannen svarade inte, han vände sig inte ens om utan han gick där fram och tillbaka på fönsterbrädan. Min syster kom plötsligt in i rummet och såg också mannen, även hon knackade på rutan men fick heller inget svar. Då försökte jag gå lite närmare för att urskilja ett ansikte. Jag försökte förgäves att knacka på rutan så han skulle vända sig om i åtminstone en sekund, men han ignorerade mig helt. När han gick där fram och tillbaka hann jag se profilen av mannen- det var min pappa. Han såg grubblande ut och tittade ut över kanten då och då. Jag och min syster stod oförstående men jag började ana något hemskt. Pappa lutade sig över kanten, sträckte utan armarna men gick sedan tillbaks till en stadig position. Min syster skrattade men jag, jag blev allt mr och mer förtvivlad- min pappa höll på att begå självmord mitt framför mina ögon. Jag grät så tårarna sprutade men min syster hon bara flinade, jag undrar om hon förstod vad som höll på att hända. Jag gick bak fler gånger för att inte se min pappa flygandes över kanten och krossas mot den hårda marken. Min pappa fortsate att sträcka sig över kanten då och då och mina ögon blev allt rödare och kinderna blev allt våtare."
Sen vaknade jag


Drömmar kan vara riktigt läskiga och verkliga.
Jag måste bara påpeka att min syster skulle aldrig stå och skratta i en sånhär situation. Min pappa skulle aldrig ta självmord, åtminstone inte framför sina barns ögon...

Tidigare inlägg
RSS 2.0